BOOK CLUB BABES LÄSER FLICKVÄNNEN

bookclubbabes

I måndags, efter att jag varit hemma och tvättat kläder (sex stycken maskiner!) och försökt strukturera upp de närmsta månaderna, cyklade jag till Kulturhuset för att möta upp min världsbästiga bokklubb.

DSC_5636

På Kulturhusets tak finns ett växthus som just nu kallas Böcker på taket, där en kan sitta och läsa och chilla. Maria föreslog att vi skulle hänga där och det var en alldeles utmärkt idé.

DSC_5623

Christina och Alexandra.

DSC_5643

Hanna och Maria.

DSC_5629

<3!

DSC_5640

Flickvännen av Karolina Ramqvist handlar om Karin som är tillsammans med den grovt kriminelle John. Vi får följa henne under en helg när hon är hemma och väntar på att John ska återvända hem från ett jobb. Hon vet inte hur länge han ska vara borta, eller om han ens kommer tillbaka. Sandra har skrivit och citerat boken i ett inlägg här.

Faktum är att Flickvännen fick bokklubbens lägsta betyg någonsin: 2,5 av 5. Vi var alltså inte så imponerade. Vi störde oss på den bristande gestaltningen (”Jag är orolig att han inte kommer tillbaka. Att han ska vara död.” JA VI FATTAR DET, du behöver inte skriva det rakt ut), på ytligheten, på det långsamma tempot. Ja, den kändes trovärdig, och ja, det är ett intressant dilemma, men det får inte boken att flyga helt och hållet.

Men det jag gillar med boken är att berättarrösten inte känns lojal. Det känns som att allt Karin tänker är en förnekelse, ett skydd. ”Jag trivs här.” Men gör hon verkligen det? Jag tycker om hur hennes inställning till sin livssituation gradvis förändras under bokens gång. Att läsaren får komma in under huden på Karin, ett myrsteg i taget.

Vi pratade även om offerrollen. Vi ser ju Karin och hennes tjejkompisar som offer, men gör de själva det? Vem har egentligen rätt att placera andra i offersituation?

DSC_5644

Hanna sa: ”Jag orkade inte vara inuti hennes huvud, det var liksom ett alldeles för ointressant huvud”. :))))

DSC_5646

Sara, som alltid har så fina Zooey Deschanel-iga frisyrer.

DSC_5653

Jag lyssnade förresten på uppföljaren Den vita staden som ljudbok för någon månad sen och var inte såld då heller (japp jag råkade ”läsa” dem i omvänd ordning oops). Men Alltings Början, skriven av samma författare, ÄLSKADE jag.

DSC_5656

Gullig Andrea.

DSC_5661

Efteråt skulle de andra gå och öla men jag behövde ett socialt break så jag mötte upp Felix i stället. Det är så skönt att vi har den stämningen i vår bokklubb, att det är helt naturligt att säga ”nä jag följer inte med, jag måste ligga ner på en filt och stirra upp i himlen” och ingen tycker att det är det minsta konstigt, ingen ifrågasätter.

pad thai

Vi köpte pad thai med tofu och satte oss i Vasaparken. Lutade våra huvuden mot varandra och tog djupa andetag. Sedan gick vi hem, fixade och städade, för att sedan krypa upp i sängen framför OITNB (vi drar ut på det!) med en stor skål popcorn. Och så var tisdagen slutt.

Andra böcker jag har läst på sistone:

Amy Poehler – Yes Please
Maria Sveland – Hatet

Chimamanda Gnozi Adichie – Lila hibiskus
Gunnar Ardelius – Vill ha dig så illa
Chimamanda Gnozi Adichie – Americanah
Sara Stridsberg – Beckomberga : Ode till min familj

Translation: Our book club read Flickvännen (translated into Danish, Norwegian, Finnish and Dutch) by Karolina Ramqvist and gave it 2,5 out of 5. We met at the Kulturhuset rooftop to discuss the book.

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
7kommentarer
  • ahh, skönt att läsa att du delar samma åsikt om ramqvists böcker! jag har i och för sig bara läst den vita staden (utan att ha läst flickvännen, vilket jag nu i efterhand kände att jag kanske borde gjort – men å andra sidan hade jag nog inte läst den vita staden då!).

    lisa 2015-08-18 14:42:55
    Svara
  • Vad spännande att läsa vad ni tyckte! Jag tyckte nämligen nästan helt tvärtom. Ja, jag håller med om att boken var långsam. Och ibland var den lite tjatig. Men! Jag älskade det långsamma tempot, hur man kom henne under skinnet. Så spännande att läsa om en människa vars liv och ideal till mesta dels är olika mina egna, samtidigt som jag kände igen vissa delar. Så spännande att hon inte ser sig själv som ett offer, det sätter mina egna tankar i perspektiv. Varför sätter vi offerroller på människor som kanske inte alls själva anser sig vara det? Tyckte om det kluvna. Hur man kände att hon trivdes, fast ändå inte. OBS SPOILER ALERT: Jag hade velat att John inte hade kommit tillbaka, men att det ändå hade varit ett öppet slut.

    linnea 2015-08-07 18:22:11
    Svara
  • Vilka fina sandaler Felix har! Letar efter något liknande. Var har han fått tag på dem, måntro? Kram!

    Per 2015-08-06 00:11:54
    Svara
  • supergira på å starte min eigen bokklubb med nokre vennar! lurer litt på kor lang tid de brukar på å lese kvar bok? og har de ein fast ”måte” de diskuterar bøkene på? eller seier berre alle litt om kva de synes om boka?

    johanne 2015-08-05 11:05:04 http://himmelseng.mondieu.nu
    Svara
  • blir så sugen på att ha en bokklubb när jag ser er! <3

    Fredrikapåvinden 2015-08-05 10:59:30 http://Fredrikapavinden.com
    Svara
  • gud vad jag håller med er, tyckte flickvännen var så DÖTRIST. ville helt ärligt bara att den skulle ta sluuut. sämsta omdömet ju. http://singmyspring.blogspot.com

    elise 2015-08-05 10:24:36 http://singmyspring.blogspot.com
    Svara
  • Med tanke på vad du här skrivit om ”Flickvännen” så tror jag nog att du inte varit så förtjust i ”Alltings början” heller om du läst den idag. Precis som du påpekar i ”Flickvännen” har ju ”Alltings början” uppenbara brister i karaktärsdesign, vilket går hand i hand med hur romanen överlag är märkligt konstruerad. Protagonistens fascination för den här Viktor är ju fullständigt omotiverad. Författaren har inte brytt sig en sekund om att förklara Varför hon blir besatt av killen, det kommer bara helt plötsligt och man fattar inte varför. Att fascinationen är för det minst diskret framställda svinet någonsin i en roman gör bara det hela mer obegripligt, karln har ju inte ett enda positivt karaktärsdrag.
    Vad som gjorde mig rejält sur var dock hur omodern den var: den verkar vilja förmedla någon slags bild av att män är på ett visst sätt, kvinnor på ett annat. Alla män framställdes som kåta och superäckliga. Ironiskt nog nämns ”Kvinnor är från Venus, män från Mars” på ett nedlåtande sätt i boken. Jag kunde bara tänka: ”Är det inte just den boken jag sitter och läser?”

    Rebecka 2015-08-05 09:02:39
    Svara

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!