Hej där.
Jag heter Flora och är 22 år gammal. Det här är en blogg om skrivande, illustration, vegomatlagning, fotografi, tighta jeans och feminism. När jag skapar något så hamnar det med största sannolikhet på den här bloggen, som har över en halv miljon sidvisningar i månaden. I höst kom min debutroman Stanna ut hos Bonnier Carlsen.
Utöver bloggandet frilansar jag som skribent och illustratör. Du hittar min portfolio på florawistrom.se.
Samarbete? Frågor? Maila mig på [email protected].
In English: Hi. My name is Flora and I’m 22 years old. This is a blog about writing, illustration, vegetarian cooking, photography, high waisted jeans and feminism. But mostly it’s a blog about my life in Stockholm, Sweden. I work as a blogger, author, freelance writer and illustrator and this blog has over 500 000 page views a month. You can se my work here: florawistrom.se and contact me here: [email protected].
Två väldigt relevanta tishor.
Två asbloggiga frukostar (precis som jag gillar dem alltså).
Två jackor med kickassig ryggtext.
Två pirriga.
Två recept med basilika. En pasta med grillad aubergine och stekt zucchini med pinjenötter.
Två olika rottingstolar. Den till vänster kommer från Ikeas höstkollektion!
Två my little pony-aktiga sminkningar. VAR hittar jag en tutorial på detta?
Två svingosiga tröjor i bästa färgerna.
Alla källor hittar du på min Pinterest.
Bildkällor via min Pinterest. Sista bilden via Ida Ekwall.
Systrar, kom ihåg:
Idag, och alla andra dagar, står vi starka tillsammans.
Suffragette (2015)
”For fifty years, we have laboured peacefully to secure the vote for women. We’ve been ridiculed, battered and ignored. Now we have realised that deeds and sacrifice be the order of the day. We are fighting for a time in which every little girl born into the world will have an equal chance with her brothers. Never underestimate the power we women have to define our own destinies. We do not want to be law breakers. We want to be law makers. If we must go to prison to obtain the vote, let it be the windows of government, not the bodies of women, that shall be broken! I incite this meeting and all the women in Britain to rebellion!”
Jag och mormor var och såg Suffragette på bio igår, en så himla mäktig film om kampen för kvinnors rösträtt i London för hundra år sedan. Jag grät, satt med handen framför munnen, spände tårna i skorna, fick rysningar.
Det är förjävla tröttsamt att det enbart är vita människor med i den här filmen. Regissören hävdar att hon bara har sett vita kvinnor pÃ¥ fotografierna frÃ¥n Suffragetterörelsen, men det kan knappast betyda att det inte fanns nÃ¥gra rasifierade personer med i kampen. Ãstra London, där filmen utspelar sig, var i allra högsta grad en plats full av migranter och minoriteter. Läs en relevant artikel pÃ¥ ämnet här.  Suffragette är i vilket fall som helst en jävligt stark film.
–
Trainwreck (2015)
Det andra filmtipset är Amy Schumers (och Judd Apatows) Trainwreck. SÃ¥g den i London, hoptryckt mellan Nina, Yrsa och Jaana och TJÃT av skratt. Filmen handlar om Amy som har ett till synes perfekt liv. Hon har en muskulös snubbe som tar med henne pÃ¥ bio, ett glammigt jobb som journalist och bor i en skitfin lägenhet. Hon ligger runt, dricker och lever lajf. Men ganska snart inser tittaren att Amy kanske inte mÃ¥r sÃ¥ jäkla bra. Visst, hon har mycket sex – men det är dÃ¥ligt sex. Hennes jobb lÃ¥ter coolt – men det är den typen av tidning som har ”You Call Those Tits?â som huvudartikel. Hon dricker inte för att hon älskar det, utan för att hon är rädd för de känslor som kommer komma upp till ytan när hon inte gör det.
Men när hon får som uppgift att intervjua kändisläkaren Aaron så händer något. Powow! Ja Amys utveckling kretsar delvis kring den här killen, MEN främst handlar den om att hon, (av flera anledningar, inte bara pga Aaron), börjar inse sitt eget värde, utan att nödvändigtvis kompromissa med sin personlighet. Se!
Translation: Two movies I’ve watched and liked. Suffragette and Trainwreck.
