Veckans poddavsnitt är ute nu! Den här gången ser formatet lite annorlunda ut: vi gästas nämligen av lammköttet och #feministkillen Eddie från podcasten Moderskeppet. Det blev ett väldigt skrattigt och roligt avsnitt, trots det tunga temat svartsjuka.

Vi pratar om missunnsamhet, hur det är att dejta någon som är väldigt svartis och hur vi hanterar det, och skillnaden på befogad och obefogad svartsjuka. Eddie preachar att ligga runt och Frida förtydligar sin googlerelation med Kringlan Svensson. Lite så.

Lyssna i webbläsaren här nedan, på Libsyn eller i iTunes/Acast. Visa gärna vad ni har för er när ni lyssnar genom att hashtagga #florafrida. Då blir vi tokglada. Puss!

Lyssna på tidigare avsnitt här:

→ 1: SEX.
→ 2: VÄNSKAP.
→ 3: ATT JOBBA MED DET VI ÄLSKAR.
→ 4. ONANISTERNA.
→ 5. NÄR ALLT KÄNNS ÅT HELVETE.
→ 6. FLORA, FRIDA & FEMINISMEN.
→ 7. OCH SEN LEVDE DE LYCKLIGA I ALLA SINA DAGAR… ELLER?
→ 8. GIRLS FOREVER

Har ni tips på ämnen till podcasten, eller någon gäst ni skulle vilja att vi bjuder in? Låt höra <3

Tänkte att vi skulle spana in vilka profilbilder jag har haft på Facebook, från 2008 tills nu. Jag minns så väl när jag startade mitt konto på fejan och tyckte att det kändes så himla svårnavigerat och torrt. Minns hur vi skrev till varandra på våra walls i stället för i messenger. Minns att det var coolare att ha sitt konto på engelska än svenska.

På min Playahead skrev jag ”Hänger aldrig på den här platsen längre. Facebook: Flora Wiström” = väldigt cool person.

Här är min första profilbild, från 21 oktober 2008, vilket alltså är SJU HIMLA ÅR SEDAN. Så sjukt.

Jag har tyvärr raderat en massa profilbilder genom åren. Men här är en som sprider budskapet *söt men het*, Gotland 2009.

Hänger i Nacka Forum as usual (2009) och tar estetiska självporträtt (2011). Min första pojkvän har förövrigt kommenterat ”mumsigt söt” på den vänstra bilden. Tycker det är så gullit.

Jag och mina bröder 2011. Här hade Viggo precis tagit studenten och Elver, hans son, var bara några månader gammal. <3333

Jag och min standardfrisyr 2011. Bar för övrigt den där glittriga tröjan jämt jämt jämt.

Blev ihop med den där gulliga personen.

Och poserade stenhårt i photo booth (2011).

2012 klippte jag gardinlugg och tyckte plötsligt att det var så mycket roligare att ta självporträtt pga alla bilder såg sextiotaliga ut.

Hälsade på Emmy 2013 och hon tog den här skrattiga bilden på mig. Älskar tuggummit.

Tågluffade med My sommaren 2013 och vi var så jävla fräscha kolla bara.

Seriös.

Den högra bilden tog Hanna på en fest (med karaoke) hemma hos Nina. Det ser ut som att jag ska sprängas av pepp.

Sedan klippte jag av håret. Tjoff tjoff. 130 likes på denna bara så ni vet.

Förra sommaren var det ju supervalår och jag gjorde förstås min profilbild rosa.

En bild Frida tog på mig på vår första kompisdejt, juli 2014 <3 Nu har vi podd och ska ta över världen!

Bossig.

Carro fotade mig och Sara ute i Vaxholm. Tycker mycket om denna ruta.

Det blev vinter, jag fick acneuppblossning och tillbringade varje dag på min kontorsplats  i Gamla stan.  Ibland sken solen.

I april 2015 tillbringade jag ju tre veckor i London. Såg ut såhär för det mesta.

Och i somras var jag och Felix bruna och blonda och jäkligt fresh.

Nu har jag denna som proffebild! Det var allt. Klart slut.

LÄS ÄVEN:

– HÅRET GENOM TIDERNA
– NÄR JAG VAR LITEN
– NÄR JAG VAR FJORTON
– NÄR JAG VAR FEMTON

Translation: My facebook profile pics, from 2008 to now.

Igår vaknade jag upp bredvid denna pärla. Vi tittade på julkalendern (<3333) och åt frukost i soffan, och sen klev vi ut i morgonsolen. Kajsa ville absolut att jag skulle fota henne under en palm så att hon kunde ha ett bevis från att hon besökt Kalifornien. Sagt och gjort.

Vi gick bort till mitt favvopromenadstråk (ålrajt har bara varit där en gång förut men ändå): Lands End.

Murgrönan klättrade uppför träden som i en scen ur Avatar.

”Ta en bild på mig när jag sitter här uppe”. Ooook.

Vi stod och tittade ut över strandremsan och kände bara ahhhh. Naturen! Solen! Life!

Sedan gick vi vidare. Här är ännu en spexa-på-en-stolpe-bild.

Här är jag. Hejsan svejsan. ”Du är min bejbigaste kompis” sa Kajsa till mig och jag ba ”MEN GUD TACK” och sen förstod jag att hennes definition av bejbig är att ha ett baby face. :-))))

Jag gillar verkligen hur landskapet ändras var femte minut på den här promenadsträckan. Från utkiksplatser till slingriga skogsvägar och branta backar.

”Havet ser ut som maränger.”

Hej Kajan.

Sen hittade vi krasse, vilket vi förstås åt upp.

Kajsa berättade att hon och hennes mamma brukade springa in i deras grannes trädgård och sno krasse för att kunna ha det i sin sallad. Jag förstår dem. Ätbara blommor är bra grejor.

Sen kom vi ut till Sutro Bath, som är ruinerna av ett saltvattensbadhus som brann ner 1967. Sjukt vackert där.

Sedan: Ocean beach! Här utbrast Kajsa ett ”Herregud. HerreGUD!”

Och så smörade hon för mig.

Plus var tvungen att smaka på vattnet för att se om det var salt (vilket det var, obviously).

Vi åt lunch i Sunset på Judahlicious, där allt är veganskt. Den där pitawrapen till höger var asagod.

Efter efterrätt (vegansk chokladpudding) så tog vi bussen till Haight. Där tittade vi i second hand-affärer och köpte frukt. K var bombsäker på att miniatyräpplena skulle vara omogna, men mitt argument var att de aldrig skulle sälja äpplen om de var sura. Jag hade rätt.

Efter att vi köpt smink och provat för tighta kläder och tittat på för stora skor, tyckte vi att det var rimligt att ta ett glas i eftermiddagssolen. Vi köpte varsin shandy, vilket är öl blandat med ginger ale.

Och så pratade vi igenom de senaste månaderna (skrapade på ytan i alla fall) och skålade vi för ett år av nära vänskap. ♥♥♥

Kvällen tillbringades i soffan med Netflix och kinesisk mat ur små take away-boxar. Fin första Kajsadag va.

Translation: Yesterday I woke up next to Kajsa. Hurray! We spent our day on Lands End, walked along Ocean beach, had lunch at Judalicious, went shopping and had Shandy’s in the afternoon sun.