Flora Wiström

Jonas Hassen Khemiri är min favoritförfattare. När jag var fjorton föreläste han på min skola och efter det var jag fast. Alltså verkligen, verkligen fast. Jag mailade honom efteråt:

2009-05-06
Avsändare: Flora Wiström ([email protected])
Mottagare: Jonas Hassen Khemiri ([email protected])

Hej Jonas, ditt besök på min skola idag var grymt. Jag heter Flora, och går i Myrsjöskolan i Nacka. Jag blev så fascinerad av allt du sa! Dina värderingar är verkligen fina. Hmm.. jag undrar om du minns mig.. Jag pepprade dig med en del frågor, är blond och satt ganska långt till vänster (från ditt håll) i publiken.
Jo, det jag ville ha sagt är dels tack för väl sagda ord! Det var både roligt, intressant och inspirerande. Jag vill bara skriva mer och mer och mer. Har skrivit en hel del tidigare men nu vill jag bara skriva ÄNNU mer! Och sen så undrar jag om du har några boktips till mig? Vad hette författaren till Lolita nu igen?
Vore grymt om du ville svara.  

Tack åter igen! :)
kram Flora 

——-

2009-05-21
Avsändare: Jonas Hassen Khemiri ([email protected])
Mottagare: Flora Wiström ([email protected])

Hej Flora, Tack för fina ord! Nabokov är det som har skrivit Lolita.
Lycka till med skrivandet – här är några skrivtips: Läs asmycket, båda böcker som du älskar och böcker som du avskyr (och försök formulera i text varför du hatar/älskar dem). Läs högt för att testa texten. Läs skrivböcker för att lära sig reglerna. Släng skrivböckerna och testa att bryta reglerna.

Lev väl!
Jonas

*Frågar om en bok som jag lätt hade kunnat googla upp bara för att ha en anledning att skriva*. I alla fall: Sedan dess har jag plöjt alla hans böcker. Sett alla pjäser. Ja men ni vet – fangirlat så himla hårt. Så när jag fick veta att han skulle skulle komma ut med en ny roman så sjöng änglarna. Eller förlåt: Vrålade.

Men när jag skulle köpa Allt jag inte minns så var den slutsåld i varenda butik jag gick in i. Faktiskt slut på förlaget. Jag åkte till USA utan boken men bad Yrsa ta med den när hon kom. Och det gjorde hon.

Så den senaste veckan har jag läst,

och läst,

och läst. Fan den bästa bok jag läst på jag vet inte hur länge. Jag var tvungen att läsa upp varannan mening för Yrsa och gång på gång konstatera briljantheten (japp det är ett ord).

Sandra skrev om boken häromveckan (vi tenderar ju att gilla samma saker), så om ni vill läsa om handlingen kan ni klicka er in där. Det enda jag vill skriva är:

JAG ÄLSKAR ALLT JAG INTE MINNS
SPRÅKET!!!
KARAKTÄRERNA!!!
HUR DEN FÅR MIG ATT SKRATTA
OCH VARA NÄRA TILL GRÅT
DE OLIKA PERSPEKTIVEN
HUR AKTUELL DEN ÄR
OCH HUR MYCKET SOM SKRIVS MELLAN RADERNA!!

Fem av fem stjärnor. Minst.

★★★★★

Andra böcker som också fått 5 av 5:
Kristofer Ahlström – Ett liv för lite
Chimamanda Ngozi Adichie – Americanah
Sara Stridsberg – Beckomberga : Ode till min familj
Amanda Svensson – Välkommen till den här världen

Translation: Last week, I read the book Allt jag inte minns by Jonas Hassen Khemiri. He is my favorite author and this book is fucking brilliant. It hasn’t been translated (yet), but you can read about his works here.

Här kommer en outfit från förra veckan. Tröjan är ny och kommer från vintagebutiken Wasteland. Den kommer ursprungligen från AA.

Braxorna kommer från Monki. Jag har exempelvis burit dem här. Skorna kommer från Nike (här är bättre bilder).

Tycker om hur färgstark den här staden är och hur det liksom spiller över på mitt Instagramfeed. Puss och kram från en med solbränd näsa och solblekt hår!

Rubrikcitat från Parks and Recreation.

Translation: An outfit from last week. Sweater from the second hand store Wasteland, pants from Monki and shoes from Nike.

Hej kompisar. Nu hoppar vi helt från ämne till ämne här. Jag tänkte att ni skulle få hänga med på min och Yrsas onsdag.

Hon åkte för övrigt hem igår. Så himla ledsen för det </3

Dagen började med att vi tog bussen mot Mission District. Det är en resa på typ en timme från dörr till dörr, trots att avståndet är ganska kort (bussarna stannar liksom vid varenda jäkla gatukorsning så det tar en halv evighet att ta sig någonstans), så vi underhöll oss med att läsa. Kollektivtrafiksläsning är för övrigt min bästa typ av läsning.

Framme i Mission!

Vi promenixade till Haus Coffee och satt vid varsitt bord och jobbade/skrev i typ fyra timmar. Yrsa pluggar skrivande på distans (på Jakobsbergs folkhögskola precis som jag, fast distansversionen) och hon skriver fan-tastiskt. Läs några av hennes texter här vetja.

Sedan gick vi till El Metate för att äta lunch. Vegoburritos plus nachochips med guac. M-hm.

På eftermiddagen gick vi längs med den hipstrigaste gatan i SF, Valencia Street. Sedan fick vi plötsligt bråttom att handla.

Dags att åka hemåt. Eller hem till Froste och Dana snarare.

Vi skulle vara hundvakt till Luc en stund, så vi slog oss ned vid matbordet och skrev/redigerade bilder/drack öl/snackade skit medan solen gick ned över Richmondtaken.

Sedan lagade vi panikgod mat; Pistagefalafel som vi åt i rödkålsblad med fetaoströra, tomatsalsa, mango, avokado, koriander och stekt aubergine.

Seriöst det är så gott ni måste bara laga det.

Froste hade köpt en ny vinkaraffbonggrej så alla skulle absolut testa att hälla vin ur en smal stråle direkt in i munnen. Så himla fint att sammanföra Dana och Froste med min kompis! Så himla fint att dricka vin ur en bong! Så himla fin onsdag!

Translation: Wednesday with Yrsa. We took the bus to Mission, worked for a bit at Haus Coffee, had burritos for lunch at El Metate, made Pistachio falafel for dinner and hung out with Froste and Dana.