När jag hade varit ensam på landet i tre dagar började jag bli lite rastlös.
Jag skrev, åt popcorn, tittade på Divergent (<333) och räknade ner timmarna tills Felix skulle komma.
Och på skärtorsdagskvällen kom han, när månen sken som en ledlampa på himlen. Så fint att få vakna upp bredvid honom igen. En sån jäkla ynnest.
Mamma och Calle kom på långfredagen. Favvisar.
Och Uma såklart. Hon är gravid just nu så snart blir dett kattungebonanza :))) Felix döpte om henne till Umami.
Vi promenixade, skev (jag) och täljde (han) och hängde med mina släktingar som också hade anlänt.
Morgonen därpå dukade vi upp frulle. Jag och Felix åt sjuttioelva rostisar med mandelsmör och bananslantar på. M-hm.
Sedan skulle vi ju tänka på jesus osv. Min morbor Buster och hans fru Olivia hade dukat upp långbord på gårdsplanen för oss sjutton släktingar.
Det åts sill såklart.
Men jag åt smörstekt sparris, halloumi, kokt potatis, aioli och knäckebröd. Plus flädersnaps och påsköl.
Det blidde skratt varvat med hätska diskussioner som sig bör med släktingar, och medan kidsen sprang runt och letade påskägg så lutade vi oss tillbaka i solen. Calle sippade på sin öl och sa ”Det här är min favorithögtid på hela året. När man äter sill i lugn och ro med människor man tycker om.” <3
Translation: Easter Saturday with my family in Hälsingland. Translate the captions by hitting the translate-button under the header.
