Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Flora & Frida #33 – Knight of Sperm

Torsdagsmorgon och ett nytt poddavsnitt har fötts!

Hur hanterar man kommentaren ”jag älskar din rumpa men den skulle behöva lite mer muskler”? Varför gråter jag glädjetårar i gynekologstolen? Hur kommer det sig att tjejer generellt sett är mer generösa med att ge varandra komplimanger än killar? Och hur i helvete vet man om man brinner för något tillräckligt mycket för att kalla det en passion – och hur hittar man egentligen sin passion?  Lyssna så kanske du får svar!

Bonus: Frida har gjort en jingel igen. ♥


lyssna här

15235430_10155451976294008_137283739522104741_o

Oooom du gillar podden litegrann: gå asgärna in och rösta på oss i svenska podcastpriset genom att klicka på bilden ovan. Du kan rösta en gång om dagen. KÄRLEK ♥

Vill du också starta en podd? Läs min och Fridas guide i metro här!


TIDIGARE AVSNITT:

#22 – GÖMMA NYA KILLEN I DUSCHEN

#23 – KÄRLEKSMODIG PORMASKBOLL

#24 – RAGGNINGSTIPS & ORGASMDÖD

#25 – JUSTIN BIEBER & GAGBALLS

#26 – NÄR DET INTE GÅR ATT LIGGA

#27 – SUPERLIKES & SUPERMODELLER

#28 – VARFÖR KOM DU INUTI MIG?

#29 – CATFISH & VAGINA DENTATA

#30 – FLORAS KRIMINELLA FÖRFLUTNA

#31 – ORGASMSKOLA

#32 – SÅ SNYGG ATT HAN SNUBBLAR

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
23kommentarer
  • Anna!!! Jag hade också bara hört positiva saker om hormonspiral innan jag valde att sätta in en Mirena. För mig gjorde det också helt galet ont (som knivar) och jag hade ont konstant i två dygn. Jag gav min spiral 7 månader av panikjobbig mensvärk (som jag inte hade innan min spiral) innan jag vågade boka en tid för att ta ut den. Ville ge den en chans och var rädd att det skulle göra lika ont att ta ut den som det gjorde att sätta in. MEN det jag vill säga är att det gör inte ont alls på samma sätt att ta ut den! Så om det fortfarande känns fel så boka en tid direkt och ta ut den! Jag tog med en kompis och sa till min barnmorska att jag var dödsnervös. Kramar!

    Elin 2016-12-12 00:03:44
    Svara
    • Svar på Elins kommentar.

      Samma här! Hade ont i 6 jäkla månader av spiralen innan jag bestämde mig för att det fick vara nog. Jag som fick höra att det ”bara skulle göra ont dom första dagarna”. Varenda gång jag nös kändes det som jag fick en kniv i livmodern, så äcklig känsla, och så ska det nog inte vara. Skulle aldrig våga sätta i en spiral igen. Men är ju så olika för alla, vissa känner ingenting!

      Julia 2016-12-12 15:11:02
      Svara
  • Hej! Hemskt jobbigt det låter! Jag fick vestibulit av mina p-piller (som dock nästan är över nu efter några år), inte heller så lyckat. Vill bara tipsa om P-datorn Pearly som ju är hormonfritt och säkert även om det inte helt är testat och godkänt än. Låter diffust kanske men jag var nojjig och läste på massa om den samt vilka tester den genomgått innan jag började. Och gröna antalet dagar funkar för mig. <3

    E 2016-12-11 21:32:47
    Svara
  • Hej Flora! Grym blogg, instagram och podd som både lyssnas och diskuteras veckovis av mig och mina vänner. Helt magiskt att lyssna på så jäkla starka och framgångsrika människor i sin egen ålder. När ni pratade om ungdomsmottagningar kom jag dock å tänka på en så jäkla sjuk grej som hände mig för några veckor sen. Jag ringde till ungdom med ett relativt akut problem + att jag ville ha lite vägledning angående preventivmedel och blev nekad hjälp. Jag är alltså 23 år och bor i Göteborg där man ska kunna gå till ungdom tills man är 24. Hon jag pratade med sa att hon faktiskt tyckte att jag var gammal nog för att söka mig till en barnmorska och jag blev så paff att jag knappt kunde svara. Får man ens lov att neka någon av den anledningen och borde de isåfall inte sätta gränsen vd en lägre ålder istället? Anyways, ville bara dela med mig av denna smått absurda händelse. Ha det fint! Kramkram.

    Tilda 2016-12-10 16:51:36
    Svara
  • <3
    podden er BEST!

    marire 2016-12-10 10:44:05 http://hoydepunkt.wordpress.com
    Svara
  • kan ni inte prata om ätstörningar, relation till mat och kropp och hur ni gör för att ni inte ska dras ner i det? kram!

    s 2016-12-10 09:38:49
    Svara
  • hej på er! måste säga att podden är riktigt rolig, skrattat högt för mig själv mitt under promenaden vid flertalet gånger! efter att ha lyssnat några gånger dock tänkte jag lämna en kommentar. Ett möjligt ämne ni kan ta upp kanske!
    jag är 23 år och ingen har varit kär i mig. jag ser bra ut, är trevlig och intressant så vet att felet inte ligger hos mig men efter 23 års tid har det fortfarande inte hänt. Har dejtat två killar kort men med långt tidspann emellan. Detta gör så ont i mig! Har redan sedan jag var riktigt ung verkligen velat uppleva den känslan, av att någon håller om en och aldrig vill släppa taget. att ha någon att komma hem till, eller dela sina intressen och passioner med. Och även fast avsaknaden av en kille istället har möjliggjort för en hel massa resande, en massa ligga och himla många roliga upplevelser jag är så trött nu. Är så otroligt trött på att vara ensam, men samtidigt känns det snällare mot hjärtat att helt enkelt sluta hoppas. Jag vet även att detta är verkligheten för så himla många och att denna verklighet kan vara väldigt svår att förstå för en annan som själv inte upplevt det. Ni talar väldigt normativt kring killar och relationer och det skär i mig lite. Varje gång en vän pratar om sitt förhållande och kläcker ur sig ”ah men du vet hur det är!” känner en sig som 5 år gammal för att nej, jag vet inte. Jag vet inte hur jag får en relation att fungera, hur en hanterar ett break-up eller svartsjuka.
    Det går definitivt att fylla upp mycket tomrum med fina vänner men inte allt tomrum. För mig är det allt annat än självklart att jag ska hitta någon att spendera mitt liv med och att någon skulle vilja vara med just mig. Och det suger något fruktansvärt, fastän det säkerligen bara är otur att man inte träffat just rätt person än. Läste igenom gamla dagbok och mobilanteckningar och under kanske 7-8 års tid återkommer sorgliga rader om unga förhoppningar om att någon gång få uppleva det där. Så, vad jag ville säga är väl helt enkelt att kärlek och så är inte så självklart för oss alla och det är svårt att inte vara bitter. Men hej, det jobbar vi på! Men en dimension till era egna upplevelser kanske! massa kramar

    Mikaela 2016-12-09 22:25:27
    Svara
  • Jag känner mest att den ”uppfostrande” eller liksom väldigt förhärligande och käcka tonen i Floras berättelse klingade illa mot Fridas förklaring om varför hon tycker att kroppsrelaterade (spec gynekologiska) grejer är obehagliga. Speciellt efter det väldigt!!! starka och fina avsnittet där Frida berättar om de problem som liksom har kantat hela början av hennes och A:s förhållande. Jag kan uppleva det lite som att Flora inte är helt inkännande för Frida där när hon brassar på med lovorden och glädjetårarna sprutar. Men jag är ju inte Frida och vet inte hur hon känner, så jag förstår om den här kommentaren främst uppfattas som jävligt oskön. Men det var en känsla jag slogs av när jag lyssnade idag, och såg att fler hade kommenterat om just spiralberättelsen.

    Zara 2016-12-09 15:07:35
    Svara
  • saknade att höra om varför du valde hormonspiral och inte kopparspiral? har ju låtit som att du vill undvika hormoner helt (eller var det bara pga samarbete med natural cycles?) men detta är ju inte långt från p-piller om än i lägre dos? mvh en som inte alls är hormonmotståndare eller så, men nyfiken. (har käkat p-piller i flera år men har nu slutat och är ändå sugen på något hormonfritt nästa gång det är dags för fast partner)

    isabelle 2016-12-09 14:57:26
    Svara
    • Svar på isabelles kommentar.

      har hört så mycket läskigt om insättningen av kopparspiral, och min hormonspiral har en dos motsvarande att äta ett p-piller i månaden – det tycker inte jag känns så farligt! :)

      Flora Wiström 2016-12-09 18:46:14
      Svara
      • Svar på Flora Wiströms kommentar.

        vad fint att du svarar! <3 åh är det så pass lite alltså? har alltid uppfattat det som att den största skillnaden är hormoner/hormonfritt och att mängden inte spelar så stor roll för helheten, man kan ju byta p-piller dvs olika preparat har olika koncentration men om det är så lite så kanske det är en bra grej ändå. ser fram emot att höra vad du tycker! visste inte att det var värre att sätta in kopparspiral heller. insättningen är helt klar det som får en att tveka mest, hehe… :O

        isabelle 2016-12-13 18:52:19
        Svara
  • När jag hörde att du hade hämtat ut kartongen till spiralen var min första impuls att gå in på din blogg och ba ”GÖR DET INTE!!!!!” innan jag hörde att du redan satt in den OCH hade en somewhat behaglig/fin upplevelse. För mig är det helt surrealistiskt, men är glad för din skull. Jag är traumatiserad efter att jag satte in min spiral, det är det absolut värsta jag någonsin varit med om. Jag kan inte ens börja beskriva hur ont det gjorde, det kändes typ som om någon stack upp ett svärd i min livmoder. Jag svimmade, skrek och spydde. Jag hade extremt ont i några dagar och ont till och från i flera månader efter. Jag ska ta ut den om ett år och börjar nästan gråta vid tanken av att behöva genomgå en liknande procedur igen (även om det inte ska göra lika ont att ta ut den). Jag förstår att jag skrämmer upp folk, men jag tycker det är viktigt att faktiskt belysa att det är väldigt olika hur man upplever att sätta in en spiral. Jag hade bara hört positiva saker innan, folk som sa att det kändes som ett nålstick och var över på några sekunder. Om jag hade vetat det jag vet idag hade jag inte satt in spiralen. Jag kommer aldrig sätta in någon ny spiral. Dock är jag sjukt deppig över att det inte finns några bra alternativ när det kommer till preventivmedel. Antingen måste man äta stora mängder hormoner med allt vad det innebär, använda osäkra metoder och riskera att bli gravid eller sätta in en spiral och eventuellt bli traumatiserad for life. Fan.

    Anna 2016-12-09 11:45:01
    Svara
  • Hej Flora! Nu kommer en lång kommentar.
    Jag är lika gammal som du och har läst din blogg längelängelänge – och alltid älskat den. Idag var första gången jag lyssnade på podden och jag kände direkt behovet av att skriva till dig. Det ni sa om passioner, det var så himla fint. Jag har sjungit sedan fem års ålder och när jag skulle fylla tjugo år kom jag in på artistlinjen på ett musikuniversitet i England. Helt plötsligt öppnades en väldigt stor dörr till det där livet som jag alltid trott att jag ville leva. Men vet du? Jag upptäckte att jag inte ville. Jag ville inte göra sången till en stressig och ångestfylld grej. Dels kommer jag inte från samma familjeförhållanden som du och skulle alltså inte haft någon att falla tillbaka på. Trygghet är viktigt för mig. Dels ville jag inte behöva gå över lik för att få hålla på med det jag älskar. Så jag tackade nej till platsen. Jag har aldrig ångrat mig, men det har ofta känts som att folk tycker att det var ett märkligt val. Det var därför så skönt att få höra er diskussion kring passioner och känna sig mindre ensam. Istället för musik började jag att plugga retorik och kom på att jag ville bli svensklärare. Så idag går jag ämneslärarprogrammet, sjunger i två körer och står på scen i ett av Lunds största studentspex. Jag har genom detta fått så många vänner som delar min passion, och det är väl just det som är det viktiga. Vi DELAR vår passion. Vi har så roligt tillsammans, växer, utvecklas och stöttar varandra samtidigt som vi utbildar oss till roliga yrken. Jag gör det jag älskar och skiter i om jag får applåder för det (vilket jag ju dock ofta får hehe) och samtidigt har jag utvecklats till en trygg och glad person.
    För att sammanfatta: TACK. <3

    Hanna J 2016-12-08 22:14:16
    Svara
  • Hajjj! Vill bara säga att haa koll på huden nu när du satt i spiralen. Älskade verkligen min spiral MEN fick världens acne-skit och massa ärr och det tog mig tyvärr alldeles för lång tid att fatta att det var spiralen som var boven i dramat. Drabbar ju säkert bara några få men ändå, bra att ha i bakhuvudet. Puss <3

    A 2016-12-08 21:59:13
    Svara
  • Hej V
    Spiralen jag har har allra minst hormoner i sig (av alla preventivmedel på marknaden (OBS inte mindre än kondomer dårå, såklart)), den måste dock bytas ut var tredje år. Har tidigare haft problem med att bli deppig av p-piller, men känner nu med spiralen att jag är mig själv.
    Och jo, när jag köpte min fick min sambo hosta upp 50% av pengarna. Och han fick köpa en super stor godispåse till mig när jag hade ont av den första dygnet. En klen tröst kanske, men han kunde inte göra så mycket mer eftersom jag har livmodern och att sätta in spiralen var ändå ett val vi pratade igenom tillsammans. Jag accepterade det för att det var den bästa vägen för oss, betyder ju inte att det är så för alla.

    Linda 2016-12-08 17:50:41
    Svara
  • Hejhalloj! Stolt och trogen poddlyssnare här! Tänkte försöka bringa in ytterligare ett element i passion-debatten:

    Vad fan gör man av sina passioner när de krockar med varandra?
    Pluggar just nu naturvetenskap och det stimulerar mitt intellekt på ett sätt jag alltid längtat till – men samtidigt brister något i mig varje gång jag dansar eller ser dans för att det blir en symbol för ett liv jag valde bort. Vill ju ha allt på samma gång! Vad gör man med passioner som krockar?

    Saga 2016-12-08 17:48:52 http://cargocollective.com/sagaurora
    Svara
  • Jag tyckte det var ett bra avsnitt! Speciellt det där med passionen! Blev också nyfiken på hormonspiral. Har googlat massor men undrar ändå om man inte får psykiska biverkningar med tanke på alla hormoner. Intresserad av personliga erfarenheter. Om någon vill dela.
    Och sen en till fråga som jag tänker en del på, dvs vill man som en tjej ha det ansvaret för preventimedel? Jag menar att killen skippar ansvaret helt då. Även om han skulle betala för det..pengar är det minsta problemet. Och även om det kanske inte finns jobbiga biverkningar så kan det göra ont, man kan få blödningar, humörsvängningar etc etc. Varför accepterar vi detta ändå undrar jag? Verkligen nyfiken. Inget dömmande osv. Kram!

    V 2016-12-08 16:34:43
    Svara
  • Håller med dig Lotta! Svårt att peka på något visst enskilt, det är mest själva tonen som är uppfostrande överlag. Har inte hunnit lyssna på det här avsnittet än men har varit så hela säsongen.

    johanna 2016-12-08 15:49:29
    Svara
  • 1. Jag ÄLSKAR min spiral. Hoppas din behandlar dig lika väl.
    2. Har precis samma känsla som dig över att gå till gynekolog/barnmorskor. Så himla skönt att låta vaginan bara vara en kroppsdel som alla andra. Att någon tar den seriöst på ett anatomisktplan. Skönt att någon känner som jag, mina vänner tycker jag är tokig. TIPS: när man inte får gå på ungdomsmottagningen längre så finns de alltid privata barnmorskor man kan gå till. De är lika mysiga och oftast finns det bidrag som de får av staten vilket gör att det kostar inte mer än att gå till vårdcentralen. Jag går hos en sån, deras väntrum ser ut som en äldre dams tesalong. <3
    3. Alltid lika roligt att lyssna på er, man känner sig alltid som en i gänget.
    <3

    Linda 2016-12-08 13:09:36
    Svara
  • blev så himla inspirerad och glad av att höra er prata om passioner, tyckte ni hade ett så himla konstruktivt och upplyftande sätt att se på något som annars kan kännas lite som en börda när det borde vara tvärtom, ”något man måste ha” men kanske inte är så lätt att urskilja alla gånger. så tack för det, känner lite mer att jag nog har en passion i mitt liv trots allt!

    (och när du pratade om tens hos gynekologen! kunde bara tänka på detta gamla klipp, minns att jag tyckte det var hysteriskt roligt första gången jag såg det men oavsett hur det är med den saken så illustrerar det kanske iaf vad tens är! https://www.youtube.com/watch?v=AYWN8-RQR-E)

    Amanda 2016-12-08 13:00:44
    Svara
  • Kan tycka att det blivit lite väl mycket ”högläsning från folder på umo”-stämning i podden. Fattar förebildstänket etc men har svårt för då agendan blir för uppenbar. Hade uppskattat det mer om det var ett samtal om olika situationer som kan uppstå ur en mer personlig vinkel och det scriptade tonades ner lite. Jag vill inte känna att jag blir ”uppfostrad” när jag bara vill ha en go timme med en podd. Vill också tillägga att jag tycker att ni är fett sköna så vill se mer av ER i podden än umofoldern.

    <3

    Lotta 2016-12-08 12:38:35
    Svara
    • Svar på Lottas kommentar.

      Hej pårej! Vilken agenda blir för uppenbar? Jag berättar ju om en helt och hållet personlig erfarenhet från förrförra veckan. Men du kanske menar när jag förklarar vad tens är och vad en spiral är? Kändes viktigt att förtydliga det för att inte tala över huvudet på folk. Vad var det som kändes uppfostrande? Nyfiken slash förvirrad av vad du menar! Tack för att du lyssnar! Massa kram

      Flora Wiström 2016-12-08 13:54:49
      Svara
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Josefin Dahlberg
Home
Andrea Brodin
Mode
Fanny Ekstrand
Lifestyle
Linn Herbertsson
Mode
Petra Tungården
Lifestyle
Makeup by Lina
Lifestyle
Elin Johansson
Lifestyle
Susanne Barnekow
Man
Niklas Berglind
Hälsa
Ida Warg
Home
34 kvadrat
Lifestyle
Sandra Beijer
Lifestyle
Tess Montgomery
Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Mode
Paulina Forsberg
Mode
Pamela Bellafesta
Mode
Mathilda Weihager
Hälsa
Josefines Yoga
Mode
Emma Danielsson
Hälsa
Fannie Redman
Lifestyle
Vanja Wikström