I början av oktober blev jag och Linn Wiberg inbjudna att medverka i Sandra Beijers bokklubb. Vi skulle läsa (och prata om) en bok på temat att göra slut.

Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket är en av de viktigaste böckerna från min tonårstid. När jag läste den var jag sexton och hade precis brutit upp med min första pojkvän. På bloggen skrev jag:

”Jag har aldrig blivit så tagen av en bok. Jag vek hundöron på nästan varje sida för att kunna hitta tillbaka till meningarna och läsa dem om och om igen, trots att man inte får göra det på en biblioteksbok. Men allt som Gunnar Ardelius skriver i Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket var som att sätta ord på alla känslor jag någonsin haft. Att träffa någon och bli kär, att vara ett par och sedan slutligen märka hur kärleken ebbar ut. Allt var så himla mitt i prick. Herregud, huvudpersonerna i den här boken skulle lika gärna kunnat vara jag och mitt ex.”

Så därför var det extra fint att läsa om den, även fast det var en helt annan läsupplevelse nu.

Vi pratade i typ en timme men det klipptes ner till några minuter, men här har ni det! Jag var så himla skrattig under hela den här inspelningen. Tycker om dessa två grrrls megamycket.

SE MER WEBB-TV DÄR JAG MEDVERKAR HÄR:

– EASY PEASY: SÅ BYGGER DU EN MATFOTOSTUDIO HEMMA
– WAY OUT WEST, DAY 3 – DET SISTA WEBBTV-AVSNITTET, SPÖREGN OCH FIRST AID KIT.

– SÅ FIXAR DU HÅRET MED VÄRMESPOLAR

Translation: A episode from the webb series Sandra Beijer’s Book Club, that I participated in. We talked about the book Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket with breaking up as an overall theme. 

I tjugo år var jag förskonad från döden. Min farfar dog när jag var sju, men jag upplevde ingen större förlust då. Jag kände honom inte. Men förra året dog min pojkväns pappa.

För första gången fick jag uppleva – och jag upplever fortfarande – sorg. Och saknad. Och en ihållande känsla av frustration, ilska och förvirring; hur kan en människa leva ena dagen och vara död den andra? Hur är det ens möjligt?

Så när jag läste Ett år av magiskt tänkande av Joan Didion, som handlar om precis det här, så kändes orden i hela, hela mig.

Joan Didion är 72 år när hennes man John får en hjärtattack. De har precis kommit hem från sjukhuset där deras dotter ligger i koma, de har tänt en brasa, de har satt sig ner vid köksbordet för att äta. Och då händer det: John faller ihop och dör.

Dottern ligger i koma, maken är död och Joan Didion är ensam.

Boken följer Joan Didions första år efter dödsfallet. Vi får lära känna John, Joan och dottern Quintana genom återblickar och minnen. Och hela tiden skriver Joan att hon inte vill tänka på allt det som varit. Det gör för ont. Men ALLT påminner om det liv de har haft tillsammans. En gatukorsning, doften av en specifik maträtt, planlösningen i ett hotellrum. Det blir Joan Didions utmaning: Att tänka magiskt för att kanske kunna fungera igen.

Det tog Joan Didion 88 dagar att skriva boken. Hon skrev den i ett svep, mitt i sorgeprocessen. På dagen, ett år efter makens död, var boken klar. Ett år av magiskt tänkande är en saklig, plågsam och vacker bok. Den är mer som en dagbok än en roman. Men det är också en varm blick, en lång kram, en viskning:

Jag vet hur det känns. 

Läs den, i synnerhet om du har förlorat någon. Tack Alexandra för att du gav mig den här magiska lilla boken i födelsedagspresent. <3

★★★★☆

Hur fin är hon inte liksom.

Andra böcker som jag har läst på sistone:
Jonas Hassen Khemiri – Allt jag inte minns
Julie Otsuka – Vi kom över havet
När hundarna kommer av Jessica Scheifauer.

Translation: A couple of weeks ago, I read One Year of Magical Thinking by Joan Didion. It’s a pretty amazing book about loosing someone you love. 

Jonas Hassen Khemiri är min favoritförfattare. När jag var fjorton föreläste han på min skola och efter det var jag fast. Alltså verkligen, verkligen fast. Jag mailade honom efteråt:

2009-05-06
Avsändare: Flora Wiström ([email protected])
Mottagare: Jonas Hassen Khemiri ([email protected])

Hej Jonas, ditt besök på min skola idag var grymt. Jag heter Flora, och går i Myrsjöskolan i Nacka. Jag blev så fascinerad av allt du sa! Dina värderingar är verkligen fina. Hmm.. jag undrar om du minns mig.. Jag pepprade dig med en del frågor, är blond och satt ganska långt till vänster (från ditt håll) i publiken.
Jo, det jag ville ha sagt är dels tack för väl sagda ord! Det var både roligt, intressant och inspirerande. Jag vill bara skriva mer och mer och mer. Har skrivit en hel del tidigare men nu vill jag bara skriva ÄNNU mer! Och sen så undrar jag om du har några boktips till mig? Vad hette författaren till Lolita nu igen?
Vore grymt om du ville svara.  

Tack åter igen! :)
kram Flora 

——-

2009-05-21
Avsändare: Jonas Hassen Khemiri ([email protected])
Mottagare: Flora Wiström ([email protected])

Hej Flora, Tack för fina ord! Nabokov är det som har skrivit Lolita.
Lycka till med skrivandet – här är några skrivtips: Läs asmycket, båda böcker som du älskar och böcker som du avskyr (och försök formulera i text varför du hatar/älskar dem). Läs högt för att testa texten. Läs skrivböcker för att lära sig reglerna. Släng skrivböckerna och testa att bryta reglerna.

Lev väl!
Jonas

*Frågar om en bok som jag lätt hade kunnat googla upp bara för att ha en anledning att skriva*. I alla fall: Sedan dess har jag plöjt alla hans böcker. Sett alla pjäser. Ja men ni vet – fangirlat så himla hårt. Så när jag fick veta att han skulle skulle komma ut med en ny roman så sjöng änglarna. Eller förlåt: Vrålade.

Men när jag skulle köpa Allt jag inte minns så var den slutsåld i varenda butik jag gick in i. Faktiskt slut på förlaget. Jag åkte till USA utan boken men bad Yrsa ta med den när hon kom. Och det gjorde hon.

Så den senaste veckan har jag läst,

och läst,

och läst. Fan den bästa bok jag läst på jag vet inte hur länge. Jag var tvungen att läsa upp varannan mening för Yrsa och gång på gång konstatera briljantheten (japp det är ett ord).

Sandra skrev om boken häromveckan (vi tenderar ju att gilla samma saker), så om ni vill läsa om handlingen kan ni klicka er in där. Det enda jag vill skriva är:

JAG ÄLSKAR ALLT JAG INTE MINNS
SPRÅKET!!!
KARAKTÄRERNA!!!
HUR DEN FÅR MIG ATT SKRATTA
OCH VARA NÄRA TILL GRÅT
DE OLIKA PERSPEKTIVEN
HUR AKTUELL DEN ÄR
OCH HUR MYCKET SOM SKRIVS MELLAN RADERNA!!

Fem av fem stjärnor. Minst.

★★★★★

Andra böcker som också fått 5 av 5:
Kristofer Ahlström – Ett liv för lite
Chimamanda Ngozi Adichie – Americanah
Sara Stridsberg – Beckomberga : Ode till min familj
Amanda Svensson – Välkommen till den här världen

Translation: Last week, I read the book Allt jag inte minns by Jonas Hassen Khemiri. He is my favorite author and this book is fucking brilliant. It hasn’t been translated (yet), but you can read about his works here.